Nedanstående text är tagen från http://www.santesson.com/ som inte längre finns (går i skrivande stund till en amerikansk domänhandlare). Den sajten drevs av Johan Santesson (1944-2001) som gick bort den 11 maj 2001. Vi på pressylta.com hedrar Johans minne och bevarar sidan för eftervärlden. Det är den väl värd! Vi har tagit bort diverse icke fungerande länkar från ursprungssidan men hela invektiv-lexikonet är kvar. Väl bekomme!

Svenska Invektiv

En samling mustiga ålderdomliga eller dialektala svenska invektiv

Denna samling av svenska invektiv bygger på vår bok "Svenska Invektiv" som utkom i sju upplagor 1963-1965 på Bokfenix Förlag i Uppsala. Första upplagan gav vi ut själva på egen bekostnad. De tvåhundra (för hand numrerade och för hand vikta och häftade) exemplaren tog slut på någon vecka.

Den legendariske antikvariatsbokhandlaren Victor Persson, bättre känd i Uppsala som Bok-Victor, såg sin chans. Med Svenska Invektiv som den första boken startade han Bokfenix Förlag. Sammanlagt utkom Svenska Invektiv i över 20.000 exemplar. I dag lär dock boken vara svår att få tag på!

Översikt

Könsneutrala

ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN

Kvinnliga

ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN

Manliga

ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN

Ålderdomliga

  • agnamärr=Tjuvstrykerska; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.
  • alegast=buse; Asteropherus, Tisbe. 1609.
  • asot=frossare; Dalin, Främmande ord... 1871.
  • avskrapsfnas=avskum; Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
  • ballio=usling; dalin, Främmande ord... 1871.
  • basse=tölp; Strindberg, Folkungasagan. 1899.
  • bickjuvalp=snorvalp; Stiernhielm, Wäst-Götha laghbook. 1663.
  • blinning=blindstyre; Dahlin, Asteropherus. 1733-44.
  • blänkare=skrytmåns; Thorild, Samlade Skrifter. 1831
  • bolare=horbock; Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
  • bolk=fyllkaja; Wieselgren, Neli Svecani. Lund 1946.
  • bondbumsa=grov kvinna; Dalin, Argus 1734:10.
  • bondepickelhäring=bondpajas; Hiärne, Rosimunda. 1665.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • brackefnes=byxfisare; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.
  • bramarbas=skrävlare; Dalin, Främmande ord... 1871.
  • braskare=frossare; Black, Om then christeliga... Rostock 1599.
  • bratare=skrytmåns; L. Petri, Svensk Krönika. 1559.
  • bucco=dumhuvud; Dalin, Främmende ord... 1871.
  • burker=en som tar livet av människor för att sälja kropparna till någon anatom; Dalin, främmende ord... 1871.
  • bälghund=drulle; Gyllenborg, Swenska sprätthöken. 1737
  • böstare=bråkmakare; Almquist, Det går an. 1839.
  • bösvikt=skurk; Stockholms Stads Tämkeböcker 1578-83. 1945.
  • cockney=morsgris; Dalin, främmende ord... 1871.
  • croquant=slyngel; Dalin, främmende ord... 1871.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • dottorello=viktigpetter; Dalin, Främmande ord... 1871.
  • dravelsman=usling; Konung Erik XIV:s krönika. 1847.
  • drög=tölp; Brasck, Acta et martyria... Linköping 1648
  • dröpsik=drummel; Schonaeus, Vitulus. Uppsala 1877.
  • dygdepladdrare=sedlighetsapostel; Dalin, Främmande ord... 1871.
  • dåse=lathund; Destouches, Den högfärdige. 1818.
  • edebuker=svärjare; Rudbeckius, Välsignat Konunga Regemente... Uppsala 1614-20.
  • enfälling=dumbom; Dalin, Argus 1733 nr 41.
  • etterkvesa=surpuppa; Wetterbergh, Penningar och arbete. Norrköping 1847.
  • etternos=trätgirig kvinna, Magnus, Svea och Götha Crönika. 1620.
  • fittmickel=enfaldig karl, Rietz, Svenskt Dialekt-lexikon 1862-67.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • fjoll=dåre, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
  • fleper=mes, Swedberg, Cathechismi gudliga öfning, Skara 1709.
  • flinfitta=allmänt kvinnligt , Rietz, Svenskt Dialektlexikon, 1862-67.
  • flottsäck=allmänt , De creatione mundi, 1864.
  • flunsa=fläskmaja, fet kvinna, Lind, Orda-Bok, 1749.
  • flåker=vettvilling, Biblia... Uppsala 1541.
  • fnusker=dåre, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.
  • fossvantsare=trotsare, Reincke Fosz... 1621.
  • fyllemärr=fyllesvin, Asteropherus, Tisbe, 1609.
  • fyllstut=fyllbult, Asteropherus, Tisbe, 1609.
  • galgristare=bandit, Wieselgren, Neli Suecani, Lund 1946.
  • gallfåne=jubelidiot, Melander, Skonerten Sjöfogeln, 1890.
  • gante=narr, Svart, Gustaf I:s krönika, 1870.
  • garp=bråkstake, Consistorii academici Aboensis... Helsingfors 1884-1914.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • gasper=glop, Sahlstedt, Svensk ordbok... 1773.
  • gast=sälle, Asteropherus, Tisbe, 1609.
  • gatunaska=hora, Akademins Ordbok 18: N 115, Lund 1949.
  • glafser=pratmakare, Serenius, Dictionarium... Hamburg 1734.
  • glappe=pratmakare, Ihre, Glossarium... Uppsala 1769.
  • glasper=pratmakare, Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
  • glödehök=översittare, Brasck, Filius prodigus, Linköping 1645.
  • glöt=sölkorv, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.
  • greplisa=allmänt öknamn, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
  • grottspråkare=skrävlare, Chronander, Bele-snack. Åbo 1649.
  • gök=glop, pojkvasker, Bark, Bref till Olof Hermelin, 1914-15.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • gös=skurk, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
  • halunk=buse, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
  • hampus=tölp, Lucidor, Helicons blomster... 1688.
  • hansvurst=narr, Polyfem I, 1809.
  • haspa=sladderkäring, Noreen, Valda stycken... 1921.
  • hiske=skojarpack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon... 1862-67.
  • hortuta=sköka, Vestgöta lagen, 1827.
  • hovskransa=sladdertacka, Aegidus, Thet quinnlighe könetz... 1638.
  • hundsfott=fähund, Almquist, Det går an, 1838
  • hutlare=klåpare, Fischer, Huus tafla... 1618.
  • hyde=pack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon, 1862-67.
  • jungfrupilt=sprätthök, Dalin, Främmande ord... 1871.
  • kabalmakare=intrigmakare, Heinrich, Svenskt och tyskt... Kristianstad 1814.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • klaffare=baktalare, Nicander, Vitterhetsarbeten, Uppsala 1874.
  • klem=mes, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
  • klemmedalk=krake, Brask, Comaedia... Linköping 1650.
  • klittare=gnällpedant, Dalin, Argus 2, 1754.
  • klutare=odugling, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • knävel=grobian, Hellquist, Om namn och titlar... 1918.
  • kofot=stackare, Bergius, Nordiska Historien... 1753.
  • krodanskalk=ondsint person, Olaus Petri, Svensk Krönika... 1860.
  • kryckel=odåga, Dalin, Vitterhetsarbeten... 1757
  • krympa=våp, Holmström, Vitterhetsarbeten. Uppsala 1863.
  • kräkla=gnällmaja, Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, del 12. 1889.
  • kucklare=bedragare, Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala 1909.
  • kujon=mes, odugling, Dalin, Främmande ord... 1871.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • kukuvall=hanrej (man med otrogen hustru), Schultz, Svensk Ordbok. Handskrift från omkring 1755.
  • kvant=skälm, Reyncke Fosz... 1621.
  • kåkhora=dömd sköka, Stockholms Stads Tänkeböcker 1578-83. 1945.
  • kältring=lymmel, Bondeson, Allmogeberättelser, Uppsala 1884.
  • käringefassi=skvallertacka, Herdin, Uppsala... 1926.
  • lappare=odåga, Heims kringla I. 1697.
  • latbuk=lätting, Bergman, Drömmen... 1904.
  • leska=led person, Lind, Orda-Bok... 1749.
  • lobasker=dumbom, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • lortlarpa=snuskig kvinna, Djurklou, Sagor och äfventyr...
  • lorva=osnygg kvinna, Grubb, Penu proverbiale, Linköping 1665
  • lurjus=tölp, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
  • lutepåse, Fischer, Huus tafla... 1618.=
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • låpa=fåne, Törnewall, Dygdz och odygdz spegel... 1694
  • löddare=slusk, Spegel, Guds werk och hwila. 1685.
  • madaska=grov kvinna, Nordisk Familjebok, 2:a uppl. 1912.
  • madusa=grov kvinna, Bellan, Samlade Skrifter del 3. 1861.
  • marod=kanalje, Bellman, Skrifter, 1792.
  • mashund=snåljåp, Laurentii, Nyåhrspredikan... Uppsala 1618.
  • meker=ynkrygg, Lind, Orda-Bok, 1749.
  • mjugglöpare=förrädare, Quétant, Hofslagaren, 1786.
  • mjuggroffare=förskingrare, Lind, Orda-Bok, 1749.
  • mjåser=tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.
  • munkräppla=pratmakare, L. Petri, Jesu Sirach, 1561.
  • nidska=snål kvinna, akademins Ordbok vol. 18 N 542, Lund 1949.
  • näspärla=fräck karl, Gyllenborg, sprätthöken, 1737.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • ovetting=tölp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • padd=drulle, Rondeletius, Judas Redivivus, 1871.
  • paltasdräng=allmänt , Åbo Consistorii Academici Aboensis, Helsingfors 1894-1914.
  • paskvillant=nidskrivare, Westring, Lafvarnas Färghistoria, 1805-09.
  • pes=busunge, Aldén, Hemma och i Uppsala, 1927.
  • pettimeter=sprätt, Berger, Gulaschbaronerna, 1916.
  • pigsnok=bond-Don-Juan, Cupidinis och Veneris, Uppsala 1669.
  • piparsärk=allmänt , Bidrag till Helsingfors Stads Historia 1, Helsingfors 1905.
  • pjalt=kräk, Lagerkvist, Teatern, 1905.
  • pjask=ynkrygg, Lundegård, Victoria Benedictsson, 1908.
  • plompare=drummel, Lyckosandr, Experimenta nobilis, 1623.
  • pluddrare=pratmakare, Laurelius, Speculum religionis, Västerås 1655.
  • plumper=tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.
  • plumphuggare=grobian, Beaumarchais, Den tokroliga dagen, 1785.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • prackare=odåga, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • pracksyl=skojare, Bellman, samlade Skrifter vol. 4, 1861.
  • pugga=sköka, Ohlmarks, Island diktning, 1957.
  • puggmamma=kopplerska, Saxon, På besök hos de anspråkslöse, 1921.
  • pycka=fnasker, Wieselgren, Neli svecani. Lund 1946.
  • pyttluns=allmänt , Langenfeldt, Officersjargong, Uppsala 1947.
  • raggfas=buse, Kolmodin, Quinno-Spegel, 1732-50.
  • ribalder=odåga, Ihre, Glossarium, Uppsala 1769.
  • rumorare=bråkmakare, Aegidus, Theh qwinlighe könets... 1638
  • skabbhals=allmänt , Moliere, Den giruge, 1731.
  • skamgäst=smädare, Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1848.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • skinnbracka=kälkborgare, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
  • skriftplundrare=plagiator, Dalin, Främmande ord..., 1871.
  • sladderhane=pratmakare, Dalin, Främmande ord ... 1871.
  • slamsäck=lortpåse, Asteropherus, Thisbe, 1609.
  • slask=slödder, L. Petri, Jobs Book... 1563.
  • slember=usling, Söderwall, Medeltidsspråket... Lund 1884-1918.
  • slobak=dum karl, Thesleff, Stockholms förbrytarspråk, 1912.
  • sloker=slyngel, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737
  • slunker=dagdrivare, Chronander, Surge eller flijt... Åbo 1647.
  • slunt=lätting, Sylvius, The Swenskes ... 1678.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • smulgråt=snåljåp, Dalin, Argus 1734 nr 6.
  • smädetroll=baktalare, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
  • snorslev=allmänt öknamn, Messenius, Disa... 1611.
  • snortut=allmänt öknamn, Brask, Een Comoedia... Linköping 1645.
  • snushane=glop, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737.
  • snyffel=uppnosig pojke, Peringskiöld, Vilkina Saga... 1715.
  • snäva=argbigga, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
  • spetsbuk=bedragare, Reyncke Fosz... 1621.
  • stockbängel=bödelsdräng, Konung Erik XIVs krönika, 1847.
  • storsnorkare=översittare, Dalin, Argus 1744 nr 12.
  • strap=övermodig man, Dalin, Främmende ord... 1871.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • stubbfot=allmänt , Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
  • survel=drullputte, Ahlgren, Från indelningsverket... 1913.
  • suttlare=fuskare, Magnus, Crönika... 1620.
  • svekläggare=bedragare, Rydeberg, Romerska sägner... 1874.
  • syltakona=månglerska, Hildebrand, SverigesMedeltid. 1894.
  • säck=liderlig kvinna, Asteropherus, Tisbe, 1609.
  • talglymmel=otrevlig fetknopp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • trappedragare=bakdantare, L. Petri, Öffuer historien... 1573.
  • travarlapp=pojkvasker, Bellman, Fredmans Epistlar, 1790.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • treling=usling, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
  • truls=tölp, Dalin, Främmande ord... 1871.
  • tråkeka=efterhängsen person, Asteropherus, Tisbe, 1609.
  • tåffsa=fjolla, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
  • vispefjolla=toka, Boileau, Poetiske Bref, 1722.
  • värtaska=sköka, Langenfelt, Officersjargong... Uppsala 1947.
  • väsling=stackare, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
  • örontasslare=skvallrare, angivare, dalin, främmande ord... 1871.
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN

Dialektala

  • alaknöjs=skinntorr stackare; Finland: Nyland
  • ampernos=ond kvinna; Södermanland
  • arapa=dåre; Västerbotten
  • argbyla=vresig kvinna; Uppland
  • argsibba=elak kvinna; Södermanland
  • arsviska=lismare; Östergötland
  • asekar=slöfock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • baff=galning; Skåne
  • bakbitare=förtalare; Småland
  • balder=horbock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • ballerkäring=skvallrerska; Östergötland
  • ballharpa=sladderkäring; Småland
  • ballra=pladdrerska; Halland
  • baluna=tjock kvinna; Skåne
  • bethake=ovettig människa; Småland
  • betbacke=snäsig man; Småland
  • betnäbba=argsint kvinna; Småland
  • bigger=lättretad pojke; Uppland
  • bilare=fåne; Gotland, Fårö
  • bladd=lymmel; Skåne
  • blaffa=lunsig kvinna; Närke
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • blake=pratmakare; Dalarna
  • blarra=lösmynt kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • blurrer=storpratare; Småland
  • blärulk=uppblåst hycklare; Skåne
  • bobbe=tölp; Skåne
  • bondgaffel=storskrävlare; Blekinge
  • bondtamp=drummel; hela Sverige
  • borika=fyllhund; Västergötland
  • boss=fjanter; Skåne
  • bräkbyx=skrymtare; Södermanland
  • bugälling=tjockis; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • buktrissa=fet kvinna; Småland
  • byssing=dum karl; Halland
  • bålnöt=drummel; Västergötland
  • bäll=drummel; Skåne
  • bölhuvud=tjurskalle; Skåne
  • dabb=drulle; Skåne
  • dabbenosa=kvinnlig snorvalp; Skåne
  • dasker=slöfock; Småland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • dragspik=snattare; Södermanland
  • drankoxe=klumpig karl; Södermanland
  • drevnöt=lätting; Hälsingland, Närke
  • drit=strunt; Värmland
  • drodd=slöfock; Skåne
  • druda=liderlig kvinna; Skåne
  • drufser=latmask; Kalmar län
  • drulskalle=dumhuvud; Östergötland
  • drunt=tölp; Södermanland
  • druntakod=bortkommen man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • druska=slö kvinna; Östergötland
  • dymling=dumbom; Finland, öarna i östra Kvarken
  • dyngorm=snuskhummer; Närke
  • dödolger=allmänt öknamn; Hälsingland
  • döling=dumbom; Västerbotten
  • dörta=obehaglig kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • etterkorv=retlig man; Västerbotten
  • etterkula=argsint människa; Västergötland, Södermanland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • etterpese=argsint pojkvasker; Västergötland
  • fasakus=buse; Finland, Österbotten
  • fela=toka; Västergötland
  • fessle-tut=skvallerbytta; Skåne
  • fetpölsa=tjock kvinna; Östergötland
  • fibbekar=fumlig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • fjask=våp; Västerbotten, Hälsingland, Medelpad
  • fjegge=tasker; Finland, Nyland
  • fjuster=pjunkig människa; Västerbotten
  • fjätte=drummel; Västergötland
  • fjöle=tönt, dumbom; Skåne (TACK, CHRISTER WIDEN!)
  • fjös=stolle; Skåne
  • flana=slafsig kvinna; Hälsingland
  • flase=oborstad, vulgär; Skåne (TACK, CHRISTER WIDEN!)
  • fleptut=spefågel; Värmland
  • flintrissa=allmänt kvinnligt ; Skåne
  • fornöt=drummel; Östergötland
  • fotsa=liderlig kvinna; Östergötland
  • fubbick=okunnig man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • fulfasse=ful människa; Småland
  • galenratta=yrhätta; Skåne
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • gaspus=fjant; Södermanland
  • glana=våp; Halland
  • glotjitta=nyfiken kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • glopa=ovettig kvinna; Småland
  • gluhund=begabbare; Västergötland
  • glynting=pojkslyngel; Gotland
  • glåphuggare=oförskämd person; Södermanland
  • gnadd=gnatig man; Halland
  • gnulort=gnällig man; Värmland
  • gnuver=snåljåp; Västmanland, Södermanland, Kalmar län
  • grillkotte=tokdåre; Dalarna
  • gryffel=grov karl; Uppland
  • guckel=våp; Hälsingland
  • gårpåse=allmänt ; Södermanland, Västmanland, Närke
  • habbla=elak käring; Södermanland
  • hamsa=slarvigt fruntimmer; Skåne - Närke
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • harbracka=mes; Västerbotten
  • hulker=opålitlig människa; Småland
  • häbba=tafatt kvinna; Skåne
  • hänglås=våp; Hälsingland
  • jåma=tafatt kvinna; Gästrikland
  • kangla=vräkling; Finland, Österbotten
  • kankelpåse=sölkorv; Skåne
  • kanklare=slöfock; Skåne
  • karniffel=buse; Kalmar län
  • kitta=allmänt kvinnligt ; Skåne
  • klabba=klumpedunsa; Blekinge
  • klabb2sock=klåpare; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • kladdröv=klumpig person; Skåne (TACK, CHRISTER WIDEN!)
  • klantring=skojare; Skåne
  • klater=odugling; Öland
  • klydderöv=tafatt person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • knagge-bagge=enveten person; Småland
  • knape=kaxe; Småland
  • knav=stackare, ynker; Närke
  • knippel=skälm; Skåne, Halland, Blekinge
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • knispa=snål kvinna; Halland
  • knispare=horfux; Småland
  • knåper=slöfock; Närke, Värmland, Medelpad
  • kofsa=liderlig kvinna; Uppland
  • kopphane=översittare; Skåne
  • krabbsaltare=odugling; Östergötland, Småland
  • krallare=stackare; Östergötland
  • kreta=tjatmoster; Småland
  • krettel=ogin människa; Östergötland
  • krofylling=frossare; Skåne
  • krottlare=fuskare; Småland
  • krumbagge=vresig människa; Skåne
  • krusedulla=prålig kvinna; Östergötland
  • krushuvud=besynnerlig människa; Svealand
  • kuckelmakare=skojare; Västergötland
  • kvabba=fet kvinna; Skåne
  • kånkelraja=sölare; Skåne
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • kåsa=halvgalen kvinna; Häslingland
  • laffsa=snuskig kvinna; Närke
  • lapptaska=skvallerbytta; Östergötland
  • lase=stackare; Östergötland, Småland
  • lohuve=dumbom; Närke
  • lommer=klumpeduns; Västerbotten
  • lortlabba=snaskig kvinna; Östergötland
  • lortskopa=dum flicka; Småland
  • lubber=bondluns; Småland
  • lusklyvare=girigbuk; Värmland
  • långruckel=lång och oduglig människa; Hälsingland
  • lögnblacka=storljugerska; Småland
  • madder=sölare; Småland
  • maksa=mycket fet kvinna; Skåne
  • muffel=plump person; Östergötland
  • mugga=magert och fult fruntimmer; Svealand
  • måper=surpuppa; Västmanland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • nishund=bakdantare; Mdedelpad
  • nästryne=ovettig människa; Småland
  • ohampling=oborstad människa; Östergötland
  • ohäring=dummer; Östergötland
  • ormsaltare=illparig människa; Jämtland
  • otering=fuling; Södermanland, Västmanland
  • oxmickel=lymmel; Svealand
  • pankare=landstrykare; Småland
  • paska=lortlolla; Västmanland
  • pasker=slöfock; Svealand
  • passla=pjoskig kvinna; Skåne
  • peleröv=överdrivet petig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • pems=fjäsker; Södermanland
  • pemsa=tillgjord kvinna; Småland
  • pepla=gnällmaja; Södermanland
  • perk=krake; Värmland
  • pirk=skinntorr fuling; Västerbotten
  • pissruska=allmänt om kvinna; Östergötland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • pjalla=slö kvinna; Skåne
  • pjallekar=en som spiller kraft på onyttigheter; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • pjas=stackare; Västerbotten
  • pjåk=narr, tok; Östergötland
  • pjåka=våp; Småland
  • pladdertaska=sladderska; Södra Norrland
  • plagg=slyngel; Svealand, Götaland
  • plunter=slösare; Småland
  • plös=dryg person; Västergötland
  • präffel=dum karl; Östergötland
  • pulare=horkarl; Södermanland
  • purka=fetknopp; Östergötland
  • påkhane=övermodig människa; Skåne
  • påse=våp; Halland, Skåne
  • rabba=elak kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • rabbller=pratmakare; Småland
  • radda=pratmakerska; Småland
  • ragga=snuskig kvinna; Småland
  • rallta=skvallrerska; Södermanland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • rammelgata=skvallerbytta; Södermanland
  • rappskala=allmänt kvinnligt ; Skåne
  • raska=egenkär kvinna; Småland
  • raspa=liderlig kvinna; Skåne
  • rippa=liderlig kvinna; Småland
  • risseko=lös kvinna; Småland
  • rok=vräkling; Västerbotten
  • rummelpotta=galenpanna; Gotland
  • ruse=skamlös människa; Småland
  • rännemaska=sladderkäring; Skåne
  • rävkälke=bedragare; Småland
  • rösslevessla=örontasslare; Västergötland
  • rötstock=lätting; Småland
  • safsa=drönerska; Småland
  • safser=drönare; Småland
  • sagga=slöfock; Småland
  • sagger=maklig karl; Småland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • sarger=gnatig person; Svealand, Götaland
  • sargsåg=gnatig människa; Södermanland
  • saska=sölig kvinna; Småland
  • sasker=sölare; Småland
  • sassa=dum pladdrerska; Bohuslän
  • sekelin=slöfock; Småland
  • seker=tråkmåns; Hälsingland
  • sekus=gnatig människa; Hälsingland
  • sigg=snöping, allmänt ; Skåne
  • sippertippa=tillgjord kvinna; Västerbotten
  • sjaffs=våpig karl, mes; Blekinge
  • sjaffsa=våp; Götaland
  • sjagga=slö kvinna; Södra Skåne
  • sjaggare=slöfock; Södra Skåne
  • sjampa=lortlolla; Västergötland
  • sjana=våp; Halland
  • sjase=våp; Kalmar län
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • sjaska=sölig kvinna; Halland
  • sjåva=slö kvinna; Västergötland
  • sjäbba=grälmoster; Västerbotten
  • skamhynda=liderlig kvinna; Östergötland
  • skamtacka=liderlig kvinna; Östergötland
  • skaver=snåljåp; Småland
  • skitvase=snuskpelle; Västmanland
  • skofta=liderlig kvinna; Götaland
  • skopa=dum flicka; Småland
  • skorva=sluskig flicka; Svealand
  • skottkolv=allmänt ; Västerbotten
  • skrabba=tönt; Götaland
  • skrabbe=ynkrygg; Svealand, Götaland
  • skrull=stackare; Hälsingland
  • skruver=busunge; Södermanland
  • skrådocka=utspökad kvinna; Värmland
  • skräva=pratmakerska; Dalsland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • skvabba=fet och fläskig kvinna; Småland, Västergötland
  • skvattra=pladderkäring; Finland
  • slaghök=översittare; Östergötland
  • slammerdöna=högljudd kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • slammertaska=pratmakerska; hela Sverige
  • slammertrut=pratmakare; Blekinge
  • slamphank=slarver; Hälsingland
  • slank=horbock; Götaland
  • slappsvans=hållningslös, feg man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • slase=slamsig karl; Dalarna
  • slaska=orenlig kvinna; Dalarna
  • slimsa=lättsinnig kvinna; Dalarna
  • slobasse=allmänt ; Halland
  • slommer=rumlare; Västerbotten
  • slubba=drulig kvinna; Småland, Västergötland
  • slubber=drulle; Västergötland
  • slunta=oduglig kvinna; Småland, Blekinge
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • slådda=slarvmaja; södra Skåne
  • slåder=odugling; Småland
  • slöde=usling; Skåne
  • slöffseröv=senfärdig karl; Skåne
  • slöja=sköka; Halland
  • slör=slarver, Skåne
  • slösse=oblyg kvinna; Västergötland
  • smallra=sladdrerska; Västergötland
  • smiter=falsk människa; Svealand, Götaland
  • smyg=illistig människa; Västergötland
  • snarpa=ondsint kvinna; Småland
  • snarper=ondsint karl; Småland
  • sniper=vresig människa; Hälsingland
  • snipnos=etterkvesa; Södermanland
  • snordalk=snorkluns; Svealand
  • snokibb=glop; Götaland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • snuggbitare=tallriksslickare; Östergötland
  • snåltarpa=mycket snål kvinna; Uppland
  • snäver=drulle; Östergötland
  • spader=illistig person; Västerbotten
  • starre-babbe=stirrare; Skåne
  • stickenbirra=arg kvinna; Småland
  • stimkudd=busunge; Hälsingland
  • styvbarding=ogin person; Västergötland
  • sulla=trög kvinna; Småland
  • sulle=drönare; Småland
  • suska=sölerska; Småland
  • suskelin=sölare; Småland
  • såkel=sölkorv; Västergötland
  • sölekack=lortgris; Bohuslän, Halland
  • sörkel=struntkarl; Östergötland
  • tafse=tölp; Götaland
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • tamp=drummel; Götaland
  • tannhaspa=bakdanterska; Skåne
  • taska=hora, Gotland
  • tassa=toka; Finland
  • tjabber=sladdrare; Småland, Halland
  • tjåk=efterhängsen människa; Jämtland
  • tragg=gnatig man; Skåne
  • trant=tjockis; Dalarna
  • trep=kräsmage; Västerbotten
  • trillevippa=slarva; Finland, Nyland
  • trompa=fläskfia; Skåne
  • trubber=surkart; Småland
  • trubbhövel=förarglig människa; Götaland
  • trögköl=slöfock; Västerbotten
  • tröglare=bedragare; Skåne, Halland
  • turre=allmänt ; Bohuslän
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • tvärfylling=frossare; Götaland
  • tynta=obegåvad kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • tytta=allmänt kvinnligt ; Småland
  • tåta=oduglig kvinna; Småland
  • täfsa=liderlig kvinna; Hälsingland, Småland
  • täva=sköka; Svealand, Götaland
  • vase=odugling; Sydvästsverige
  • vaskus=slarver; Västerbotten
  • vina=slyna; södra Sverige
  • vipa=slamsa; Blekinge
  • visp=opålitlig människa; hela Sverige
  • vorming=galning; Skåne
  • vrase=snuskpelle; Halland
  • vrek=tvärvigg; Skåne, Halland
  • vringelhas=fjant; Skåne
  • vräkling=odugling; Småland
  • vådda=pladdermaja; Bohuslän
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN
  • vånglare=skojare; Västergötland
  • ålahue=okänslig dumskalle; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
  • åma=fläskberg; Skåne
  • åmäling=dumbom; Västmanland
  • åtel=skojare; Västergötland
  • ölträ=fyllehund; Skåne
  • öring=vankelmodig människa; Småland, Västergötland
  • örling=galenpanna; södra Småland
  • öselmärr=slöserska; Västerbotten
ÅTERVÄND TILL SIDANS BÖRJAN

EFTERSKRIFT

Föreliggande lilla skrift har tillkommit i hopp om att kunna bidraga till mera omväxlande och nyanserade tilltal människor emellan.

Ett stort antal dialektala har medtagits. dessa är av sådan karaktär och resning att utgivarna anser att de väl förtjänar en plats i det allmänna ordförrådet.

Efter de dialektala orden, vilka i huvudsak hämtats ur Rietz' Dialektlexikon, har ursprungslandskapet eller -landskapen angetts. Källuppgiften efter övriga ord hänvisar endast till ett av de oftast talrika verk, där ordet ifråga förekommer. Om tryckort ej angetts är denna Stockholm.

Föreliggande sjunde upplaga har avsevärt utökats, huvudsakligen med dialektala . Till Göran Sterner, som bidragit med uppgift om några av dessa, framför vi vårt tack.

Anne von Eckermann
Johan Santesson