Priskalkyl

Här kan Du kalkylera fram vilket pris Du minst bör ta för att nå en viss månadslön såsom uppdragstagare med F-skattsedel. Förändra de olika parametrarna, tryck "Kalkylera" och läs av resultatet längst ner. Kalkylatorn ger en fingervisning men ersätter naturligtvis inte en grundlig och detaljerad budget. Använd inga decimaler.
Priskalkyl för uppdragstagare
Önskad månadslön (före skatt)1
Semesterdagar per år2
Sjukdagar per år3
Fakturerbara timmar per arbetsdag4
Trygghet motsvarande kollektivavtal5  Ja
Årskostnader (utan moms) för
Avskrivningar6
Bokföring, bokslut, revision7
Facklitteratur8
Förbrukningsmaterial9
Försäkringar10
Lokalkostnader11
Marknadsföring12
Oförutsedda13
Resor14
Telefon, bredband15
Utbildning16
Utgiftsräntor17
Övriga kostnader18
Du behöver ta kronor per timme

Kalkylen ovan bygger på ett nollresultat, d v s hela resultatet tas ut såsom lön. I själva verket bör Du förstås sträva efter ett visst överskott (= högre pris) för att skaffa Dig en buffert.

Du kan jämföra siffran med SJF:s frilansrekommendation (minimiarvode) 2004:

Arvode per timme (min. 2 timmar)685 kr / tim
Arvode för hel dag, åtta timmar5.480 kr / dag
Återkommande och längre uppdrag
fr o m sjätte dagen
4.390 kr / dag

1 Medellönen för en journalist 2003 - 2004 ligger runt 27.300 kronor (data från tidningen Journalisten).
2 Arbetare hade 22 semesterdagar och tjänstemän 23 i genomsnitt år 2001 (källa: Svenskt Näringsliv). Räkna inte för snålt. Som uppdragstagare tvingas Du klassificera mycket som obetald semester som anställda kan utföra på betald arbetstid.
3 Arbetare hade 20 sjukdagar och tjänstemän 8 i genomsnitt år 2001 (källa: Svenskt Näringsliv).
4 En kritisk punkt. Beläggningen är avgörande för vilket pris Du måste ta ut.
5 Det finns väl ingen anledning att Du skall ha sämre trygghet än anställda. Genomsnittligt schablonpåslag i kalkylen.
6 Avskrivningar är ett sätt att fördela kostnader över ett objekts livslängd. För att inte förlora oss i en lång diskussion om redovisning, låt oss rekommendera att Du här tar upp ett kalkylerat belopp för årets inköp av inventarier som datorer, kontorsmöbler, dyrare bandspelare etc. Årets inköpsvärde ger ett bra närmevärde för avskrivningarna i en rullande verksamhet.
7 Ofta dyrare än vad Du tror, speciellt om Du är en slarver och har ett aktiebolag.
8 Inkludera sådan litteratur och sådana prenumerationer som Du inte skulle köpa som privatperson.
9 En viktig slaskpost som lätt skenar iväg på ett år.
10 Enbart företagsspecifika försäkringar.
11 Tag bara med extra kostnader som hyra, el och kontorsstädning. Jobbar Du hemifrån så skriv 0. Räkna med att skattemyndigheten kommer att propsa på att Du betalar allt sådant med Dina privata, beskattade pengar.
12 Någonstans annonserar Du väl Dina tjänster?
13 Det är lätt att förutse att en del alltid kommer oförutsett.
14 Biljetter av diverse sig hör förstås hit. Liksom bilkostnader i den omfattning som skattemyndigheten medger avdrag för (f n (2004) 16 kronor / mil enligt körjournal). Resten av bilkostnaderna får Du betala med Din skattade lön.
15 Glöm inte mobiltelefonen, telefonkort etc.
16 Kurser, konferenser o d.
17 För lån tagna i och för rörelsen.
18 Kan förstås vara allt mellan himmel och jord. Som inköpta tjänster, inkassokostnader, hyra av utrustningar, transporter, genuin representation (privata krogsvängar får Du betala privat), kopiering, tryckning etc.